Impulsiv optimist

Ikväll har vi vart och kikat på en tomt där det skulle komma att stå ett nytt hus. Samt svängt förbi mamman och pappan min och fick mat! Det var faktiskt inte så planerat som det låter, men det blev ju riktigt bra ju. Tuva fick leka med sin idol morbror Ville ett tag också och ville inte åka hem när klockan började bli över läggdags. Så kan det vara.

Men så var det det som vi var och tittade på också.

Jag är ju som vanligt på väg dit med flyttlasset, men han den där andra personen som också ska bo där är eftertänksam och skeptisk till en massa saker. Men kanske kan man kalla det att vi kompletterar varandra?

Tänk om jag hade fått bestämma. Då hade vi flyttat för länge sen!  Fast då till ett ställe som jag nu i efterhand insett att det kanske inte var det direkt optimala. Men så är det ju när man är en impulsiv optimist. Hehe.

Nu ska jag hoppa i badet.

Ciao!