Ville - JA! Dagis - NEJ!

Imorse när jag väckte (ja, jag väckte!!! Rita kors i taket!) Tuva så var det första hon sa "Åka Ville! JAAA!" och så var hon jätte glad tills jag sa att "Nej, vi ska ju gå till dagis idag". "NEEEEJ!!!" sa Tuvisen då. Kan det vara så att hon är skoltrött redan? För det är ju inte ofta som hon vill gå till dagis nu för tiden...

Iallafall sa jag att vi kanske kunde åka till Ville på fredag (kan vi det mamma?) och då blev hon lite nöjdare och sa "Ville fredag".

Sen när jag skulle lämna så var det en liten ledsen tjej som bara ville kramas med mamma... Det hjälpte ju inte att tjejen som slåss (och har downs symdrom) kom fram och skulle härja med Tuva det första hon gjorde. Tuva har pratat om det en massa hemma på senaste tiden "**** slåss huvud, ajajaj" "**** slåss mage, ont" osv.

Men sen kom världens gladaste och bästa thailändska (kanske är taskigt att jag nämner Tuvas fröknar efter deras nationaliteter? Men jag vill ju inte skriva ut namn på allt folk som kan tänkas att inte vilja vara med... Dessutom kan jag inte stava till hennes namn )och då gick det bättre. Sedan såg jag också att Tuvas bästis Linna kom precis när jag gick och då hörde jag Tuva säga "Go mojjon Linna!". Så det gick ju bra till slut. Men det blöder ju i mammahjärtat att lämna sin lilla när hon är ledsen...

Nu är lunchen slut.

Ciao!