Hej träningsvärk, hejdå stressig dag!

Ja, idag har det minsann inte funnits tid till bloggande!

Först arbetsdag 6-14, sen på det en timmes övertid så först vid 15.00 fick jag springa till dagis för att hämta en glad Tuva. Sen sprang vi hemmåt och lagade piroger. Jag och Tuvisen lagade. Tillsammans! Men hon var så söt och hämtade en stol och sköt fram till bänken och så bakade hon tre små degknytten.

Och när vi gräddat klart dom så blev hon så glad när hon fick dem sen att det var det ända hon åt (förutom ca en halv gurka) och hon berättade glatt för sin pappa när han kom hem hur hon hade gjort, haft på mjöl och plattat och bakat. En mycket nöjd liten tjej, och när jag såg hur nöjd hon blev så känns det rätt ok att jag fick städa hela köket som var dränkt i mjöl... Bara en stol kvar att städa tills imorn...

När vi ätit så var det till att kasta i sig en kopp kaffe för 17.55 så blev jag upphämtad för fys-träning. För ett tag sedan kom jag hem och nu sitter jag här nyduschad och känner hur super träningsvärken kommer smygande. Eller smygande och smygande, den är här minsann... Det är AS jobbigt att skriva liksom, armarna bara viker sig. Men det är precis som det ska vara! Hehe!

Gissa vilka prioger som jag gjort och vilka tre som Tuva gjort. En ledtråd är att mina är snäppe större...

Och ja, mina är inte särskilt vackra, men här hade vi inte tid att fundera på hur det såg ut om jag skulle hinna få fram några piroger överhuvudettaget med en vild 1,5-åring till hjälp. (Något måste jag ju skylla på... Hehe.)

Nu ska jag umgås med mannen i mitt liv.

Ciao!