Dag för dag så krymper magen, och det är ju skönt att se måste jag säga. Nu har det ju gått nästan 2,5 veckor och det är inte SÅ mycket kvar. Men jag är lite tveksam om jag kan ha mina jeans än ialla fall, jag är ju så fruktansvärt öm precis runt ärret och lite på magen också. Så man vill liksom inte ha något som klämmer åt.
Men, men, skönt att se att magen försvinner utan träning! Jag får väl tacka mamsen för dom generna antar jag. 
Fast jag känner att att det drar i tränings-tarmen. GUD vad skoj det ska bli sen när jag får börja träna och kroppen känns hel igen! Jag längtar, längtar, LÄNGTAR!
Nope, nu ska jag dricka upp mitt kaffe, jag har fyllt på för andra gången (den första koppen hann svalna av någon anledning) och nu ska det inte hinna bli kallt!
Ciao!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar