Motarbetad

När jag blir sjuk så känns det ofta som att min kropp liksom motarbetar sig själv.

Nu efter magsjukan så borde ju kroppen vilja komma på banan igen, få i sig vätska och mat så att man känner sig lite fit for fight igen.

Men icke. Nej, min kropp den vill minstan varken ha vätska eller mat. Trots att jag är superuttorkad (jag har iaf grym "bakis-huvudvärk" så jag antar att det behövs lite mer vätska) så KAN jag inte dricka. Jag försöker dricka men så tar jag ett par klunkar sen tar det stopp. Det går inte att dricka mer. Samma sak med maten, jag försöker verkligen, och visst lite får jag ner men sen tar det tok stopp.

"Men det är väl bara att tvinga i sig!" säger Simon. Så fort han slutade spy då började han fylla på sina förråd igen, flera glas vatten och så mycket mat som han bara kunde utan att bli dålig igen.

Men jag, jag har inte spytt sen i lördags eftermiddag och kan fortfarande varken äta eller dricka. Och det GÅR INTE att tvinga i mig. Jag försöker ju tvinga i mig. Men nej, det är stopp.

Nu har har jag iaf fått i mig en liten varm macka med tonfisk och massa ost och ett glas läsk (för det är läsk som går ner, vatten är uteslutet istort sett). Till frukost fick jag i mig en halv kopp fruktsoppa. Lyckat.

Nej, så här kan man ju inte hålla på! Snart är det jul och massa god julmat och då vill jag inte ha magsäck som en ärta.

What to do?