Tuva har vart så snäll och duktig de senaste dagarna. Visst hon får ju sina utbrott över saker (som när hon ska ta på sig byxorna och får båda benen i samma byxben) men annars är hon som en liten solstråle. Hon säger "Tack" ("taaaaatt!") så fort hon får saker, eller när hon tar saker också för den delen. Hon lyssnar på mig när jag säger att vi ska sluta hoppa i vattenpölen för att gå vidare. Klockan 18.00 tog hon mig i handen och sprang in i badrummet och pekade på badkaret. Så jag frågade om hon ville bada och så nickar hon och säger "mm!" (hon har börjat med det ordentligt nu, så nu kan man faktiskt fråga henne vad hon vill och inte bara få nej). Och när vi gick hem från dagis så slängde hon inte ut minsta lilla grej från vagnen! I värsta fall så blir det ett evigt stoppande och upplockande av saker.
Hemma så lät hon mig först vila ett tag på soffan (började ju 06 imorse) och sedan laga mat i lugn och ro. Sen åt hon en stor portion med mackisar och korv utan minsta lilla protester eller kladd. Sen fick jag tvätta händerna på henne utan protester!
När hon skulle sova kröp hon själv ner i sin säng, la sig till rätta och drog upp täcket och sa "natt, natt!"
Hon kan rörelserna till blinka lilla stjärna, imse vimse spindel och en liten båt blir ofta våt. Hon försöker härma nästan allt man säger, och hon gör sig förstådd genom att prata och gestikulera och inte bara genom att skrika.
Jag bli så sjukt stolt, och helt paff. När hände detta? När blev hon så helt snäll och duktig? Och framför allt HUR kunde hon bli så snäll och duktig? Jag vet inte om jag kan ta på mig så mycket av det, så det är väl på förskolan hon lär sig antar jag. Haha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar