Ibland så slår det en, att gud vad det hänt saker under det senaste året. Jag har vart gravid och fått världen sötaste lilla dotter. Ibland så tänker man inte efter utan man är så uppe i det som är just nu, men sen helt plötsligt så tänker man "Shit, den här lilla personen är en del av mig och Simon, och hon har legat och växt till sig inne i min mage! Det som kändes därinne är liksom hon, en riktig liten person!"
Oftast när det inträffar är när jag är i situationer där är van att vara innan Tuva kom. Som på jobbet tex, eller som igår när vi satt i Universitetsparken innan vi gick in på Bryggan, precis så vi gjort ända sen vi fick kårleg utan större skillnader. Tänk att förra året jag satt där, då hade jag inte en aning att Tuva skulle dyka upp. Och nu bara ett år senare så!
Ja, ja, det är svårt att beskriva känslan och dessutom nog med djupheter för idag.
Ciao!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar