Jag måste ju berätta hur det gick hos bvc, för det gick ju så bra! Tuva har växt så mycket (både på bredden och längden) så att hon har bytt kurva som hon följer. Tidigare har hon legat på strax över "normal-linjen", men nu ligger hon på linjen över med sina 7,5 kg och 67 cm.
Distriktssköterskan sa dessutom att hon verkar väldigt duktig som kan så mycket, och att det inte dröjer länge förrens hon börjar krypa! Ja, man blir ju inte så lite stolt när man får så mycket beröm. Hon frågade om hennes sov-vanor och jag berättade hur vi gjorde, och det tyckte ju hon lät hur bra som helst. Hon sa att vi var väldigt duktiga som fått in henne på så bra rutiner och eftersom det gick så bra.
Skryt, skyt, skryt. Hehe!
Fast egentligen så kan vi ju inte ta åt oss någon ära, allt är Tuvas förtjänst. Vi gör ju bara som hon vill att vi ska göra hela tiden! Det är liksom hon som styr och ställer. Helt plötsligt kan hon ändra sig med något och då är det ju det som gäller. Vad vi säger och vill har liksom inte så stor betydelse... Tuva vill somna själv i sin säng, hon vill inte vaggas till sömns så då är det som gäller. Och helt plötsligt så ville hon äta mer, men färre gånger under dagen. Så då gör vi så helt enkelt!
Nope, nu ska jag byta om. Snart är det dags att dra ner på stan för att äta på v-dala med Carro.
So long!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar