Snuttefilts-panik och ett halvt rätt

Ja, en mycket bra dag följdes av en mycket dålig natt för min och Tuvisens del.

Igår så tog vi bussen ut till bigsis Malin och Tuvas kusiner Gurra, Oscar, Calle och Erica. Det var riktigt skoj och vi borde verkligen ses oftare! Tuva ÄLSKAR sina kusiner och hon var super speedad (hon visste liksom inte HUR hon skulle hinna tugga på alla nya roliga leksaker) och verkligen i sitt esse. Calle var så söt och härjade med henne. Sötnosar!

Sen bar det av hem till mamsen och papsen för middag (GOTT!) och någonstans där så upptäcker jag att Tuvas snuttefilt var borta... Aj, aj, aj. Men jag tänkte att "Aja, den ligger säkert bland mina grejer och annars så har vi ju andra filtar hemma". Men den låg inte bland mina grejer, och det gick INTE bra med någon annan filt. Tuva kunde verkligen inte sova! Hon bara skrek och vände och vred sig. Så då fick lilla kusin Zacharias rycka ut och låna ut sin och pappa fick komma in med den senare på kvällen. Först då kunde Tuva få ro och sova. Jag visste verkligen inte att snutten var så vikitig för henne, visst hon har den ju alltid när hon ska sova men ändå.

Sen var natten inte alls rolig, Tuva bökade och bökade i sömnen hela natten och verkade liksom söka efter snutten. Jag tror att jag kanske fick ihop 3 timmars sömn utspridd mellan 00.15-05.30 då det var dags att gå upp enligt Tuva. Viserligen får jag kanske skylla mig själv att jag gick och la mig så sent, men jag och Carro hade en trevlig kväll här hemma och glömde bort tiden lite. Så det var det ju värt ändå, får bli tidigt ikväll istället.

Tack Zackes för lånet! Tack, tack, tack! Här ligger Tuva och myser med Zackes snuttefilt på golvet imorse.

Här är en annan bild från i morse innan Tuva hade bytt om, jag hade hängt hennes kläder på soff-kanten och hon hade visst fått tag på dem. Jag såg att hon försökte sätta på strumpbyxorna på huvudet, och nästa gång jag tittar till så har hon tröjan så här:

Jag höll på att skratta ihjäl mig. Men visst kan hon få ett halvt rätt för att hon la tröjan över axlarna? Så där kan man ju faktiskt ha. Hahahaha!

Och snutten då? Vart var den? Jo, Malin ringde mig igår vid 22.30 och berättat att hon hittat den i skafferiet hemma. Hon hade inte kunnat koppla av när hon visste att den var borta så hon hade fin-kammat hela huset och tillslut fick hon en liten flashback av att Calle stått och grejat där precis innan vi skulle gå... Skitungen!  Men så skönt att den hittades, den är ju uppenbarligen väldigt viktig för Tuvisen.

Nej, vi kom nyss hem från Fyrishov. Jag, Tuva och hennes gudmor Carro var och badade med henne och det uppskattades. Gud så glad hon var! Och sen blev hon trött, då somnade hon till och med utan snutten. Och snart kommer Annelie hit på fika, hon skulle ta med sig en subway-macka åt mig också sa hon. Nice!

Nu ska jag plocka undan lite här och svira om från mjukisbyxorna till något annat bekvämt.

So long!